genomamerika

Tidigt på morgonen, så tidigt att det egentligen är sent, stiger vi upp och sätter oss i bilen. Efter några minuter snarkar de andra små passagerarna fridfullt men vi sitter vakna. Spända. Oroliga. Förväntansfulla.

På flygplatsen lämnar vi oroliga föräldrar och beger oss iväg genom kontrollerna. Den unga damens shoppinghjärta dunkar snabbt vid åsynen av de slentrianmässigt utplacerade flygplatsbutikerna i den blaskiga ölens hemland. Efter att ha inmundigat både atmosfär och baguetter ger vi oss i kast med vår första flygtur. 55 minuter och elva bedrövelser senare anländer vi till Düsseldorf. Folk talar annorlunda, äter annorlunda och hejar på ett annat lag i fotboll som dagen innan vunnit sin kvartsfinal. Stämningen är på topp, dock inte servicen. Sju timmars väntan blir nio efter en försening och ångesten hos E och E stiger när de inser att de kommer att bli försenade till sitt boende. Kortspel med godisbitar som insats stävjar dock de värsta attackerna.

I luften händer inte mycket. Lilla E blir vän med en grek, stora E försöker utan framgång göra sig förstådd på tyska.

Jänkarna visar sig vara ännu mindre behjälpliga för vilsna resenärer än tyskarna. Sent omsider hittar vi till vårt tåg som är fullastat med partysugna människor på väg in till staden. Uppdelningen efter hudfärg är lika skarp som dofterna av avgaser, människor och supermakt på dekis. När det går upp för oss att vårt boende ligger i Harlem kryper fördomarna fram, och de visar sig snart vara befogade. Helskinnade kommer vi dock fram till vårt hus och möts av vår tunnhårige och fryntlige värd. Lägenheten är kal, sval och som tur är trivial; det är våra reskamrater vi väntar på. Efter fem minuter kommer de, och gemensamt gör vi Harlem osäkert vid det efterföljande McDonaldsbesöket ("Betala med kort? Vaffö då?"). Sedan lägger vi oss i sängarna och somnar före tio får.

Jetlagen spökar med mig på morgonen, vilket gör att jag inleder dagen med en promenad i stadsdelen som verkar så mycket mänskligare i dagsljus. När de andra vaknar, står frukosten på bordet. Så inleds vår första dag i det stora äpplet.

Vid tangenterna

Erik

Bilderna något vridna pga. tekniska svårigheter, ni får luta era huvuden tills problemet är löst.