genomamerika

Hej idag var planen att åka en 12 timmars bilresa från Key West upp mot New Orleans. Tråkigt låter det men vad vi alla fyra lärt oss på resan är att ingen dag är tråkig
Det händer något nytt och intressant var dag. Vi ser alltid något som ger oss ett gott skratt, träffar några intressanta människor eller upplever ett äventyr av något slag.
Det viktiga är att se det fina i varje stund och njuta av denna otroliga upplevelse vi alla får.
Denna långa och "tråkiga" resa som var planerade slutade med roliga timmar i bilen då vi studerade nya klimat och vägen upp från Key West, nya vänner på Waffle house, en oväntad tur tillbaka på resan och en fripassagerare.
Om vi börjar såhär, vägen till Key West var mycket finare på dagtid än nattid.

Efter att ha kört i ca 8 h tog vi stopp för lunch (vi reste ganska tidigt) på ett Waffle House någonstanns utanför Ocala i Florida.

Där träffade vi tre snälla anställda som hette Brenda, Kim och Robin. de var mycket intresserade av vår resa och framför allt att vi var svenskar. Brenda, som var från Minnesota, hade tydligen lite svenskt blod i sig och hon berättade att det flyttade många norskar och svenskar dit.
Hon berättade att de blev lite mobbade där för sitt engelska uttal...

Efter en trevlig lunch med god mat och trevliga samtal fick vi Waffle House-hattar speciellt för tat få en fin bild. Efter det bestämde vi oss för att dra vidare. Brenda och Robin bad oss att komma och hälsa på igen och inte trodde vi att deras önskan skulle uppfyllas så snart...

När vi skulle sätta oss i bilen igen upptäckte vi två små fötter som stack ut från glipan i förardörren... Det visade sig vara en liten ödla som sedan smet under bilen vid däcket. Lyckades tyvärr inte ta något kort av den...
Vi fortsatte köra och en vacker solnedgång fick vi se.

Efter att ha kört i ca 1,5 h stannade vi för toastopp. När Adam då skulle ta sin plånbok kunde han inte hitta den... Vi letade i evigheter och rotade ur hela bilen men kunde inte hitta den. Adam konstaterade tillslut att den antagligen måste vara glömd på Waffle House... Men vi hade inte en aning hur vi skulle kunna veta säkert! Finns ju massa Waffle House längst med vägen och vi hade inte vart så uppmärksamma med vart vi åt exakt.
Efter att ha försökt räkna ut vart vi kunde ha vart för ca 1,5 timme tidigare började vi ringa till de Waffle Housen som fanns i närheten av vårt möjliga område (tack för gratis internet på bensinstationer!).
Vi hade sån tur att vi prickade rätt redan på andra försöket! Så det var bara att åka tillbaka!
Då vi på vägen tillbaka stannade för att tanka, passade Adam även på att tvätta framrutan. Gissa vem som då satt på vindrutetorkaren..

Vi släppte av vår lilla fripassagerare och anlände sen till Waffle House igen!

Lättade och trötta bestämde vi oss för att inte fortsätta köra utan sova där istället. En längre biltur väntar därför imorgon och lite ändrade planer men det är ju detta som är äventyret och än så länge har vi löst och fixat alla våra motgångar!

// Linda