Ridning!
Tjena! Till idag (27/7) hade vi bokat en ridtur i Texas Grand Canyon.
Vi kom fram till stallet som va ja.. inte som de stallen man brukar se i Sverige. Det var ett litet hus med några boxar precis på kanten vid stupet ner i mini Canyon. Trevliga ägare däremot, en cowboy (som vi kallade honom) hans fru och hans mamma. Måste erkänna att vid första intrycket kändes det en aning opålitligt och då jag såg en skylt där det stod att ägarna inte ansvarar för skador eller dödsfall. blev jag en aning illamående...
Sen fick vi våra hästar, Erik ville däremot inte följa med så han fick stanna för att läsa en bok och umgås med hundarna. Min häst hette Yattahei som betyder "hej och hejdå" på navaio (ursprungs indianernas språk). Adams hette Stormy och Ellens Sissy. Eriks hund hette Canyon och hade ett blått och ett brunt öga.
Sen var det dags att hoppa på hästarna (utan hjälm..) och ta oss ner i kanjonen. Stup rätt ner och jag blev beodrad att luta mig bakåt. Lite panik hade man där.. Hästarna liksom nästan gled ner i sanden och gick på kanterna av stigen så det kändes som att man skulle falla av vilken sekund somhelst. Ägaren sa att vi kunde lite på hästarna och att de har gjort det många gånger så de vet vad de gör men jag var inte övertydag än.
Men då vi väl kommit ner på mer plan mark hade jag börjar lite på min fina polle och turen var helt makalös. Ni måste åka dit själva för att förstå hur det känns att sitta på en häst som en cowboy, känna hettan och titta upp på berget som omringar en.
Ägarna till hästarna och marken som vi gick på var super trevliga och intressanta människor som vuxit upp i Texas och ägnat sitt liv åt marken och hästarna hela livet. Som "cowboyen" förklarade hade han aldrig sett havet eller lämnat USA och vanligtvis brukar jag tycka det är konstigt men han förklarade sin mark som sitt eget lilla paradis och varför skulle han bo någon annanstanns eller göra något annat om det gör honom så lycklig? Har man hittat sin himmel vill man stanna där. Jag förstår honom, kan bara säga att det var helt underbart och jag rekomenderar alla att göra det. Att se Texas överhuvudtaget var för mig bland det bästa på resan.
Eriks hund Canyon ^^
I alla falll, efter ridturen började vi resan mot Flagstaff för att imorgon se Grand Canyon. Fortsatte först en bit genom Texas och som de säger i Texas att "Texas är den delen i USA där man kan se längst utan att se något" stämmer mycket bra men jag älskar det ;).
Vi åkte sedan genom New Mexico med helt underbart landskap! Så storslaget att vi alla bara satt med stora ögon och njöt av utsikten och bra musik i bilen!
I New Mexico fick vi även byta bort Tora till en svart modell som numera heter "Svatte Petter".
Vi fick även åka på den berömda "Route 66" och stanna vid en indiansouverniraffär för att titta på lite intressanta saker.
Till slut anlände vi till Flagstaff - Arizona, där det var oväntat svårt att hitta boende, delvis för priserna och delvis för att rummen var slut. Tydligen skulle en festival hållas där snart. Men till slut hittade vi ett litet motell och fick nästan direkt gå till sängs.
Imorgon blir det Grand Canyon så missa inte det!
// Linda
